_____________________________________________________________________________________________________________

Maria Eufemia Haapaniemi - syskonens faster

(publicerad 13 november 2023)

Syskonen Haapaniemi hade en faster som emigrerade till USA. Bland syskonen har skojats om att Amerika-arvet ska dyka upp när som helst….

Till en början brevväxlade Maria med vänner hemifrån men efter en tid slutade breven att komma.

Hennes öde har varit okänt, i alla fall fram till nu…

Maria föddes 16 april 1889 i Kuivakangas strax norr om Övertorneå. Omkring 1892 flyttade familjen till Jänkisjärvi och familjen bestod då av pappa Johan, mamma Selma och sonen Karl Johan (”Kalle) samt Maria Eufemia. Syskonen Haapaniemis far Emil föddes i Jänkisjärvi 1893.

När Maria var 16 år emigrerade hon till Boston, USA. Hon reste med ångfartyget ”Calypso” från Göteborg 7 oktober 1905.

Första etappen gick till Hull i östra England och därifrån reste hon förmodligen med tåg till Liverpool eller möjligen till Southampton varifrån resan fortsatte till USA.

På passagerarlistan fanns ytterligare tre namn från Övertorneå församling - Otto Wallgren, Hulda Wennberg och Emma Wälimaa. Deras destination var staden Culumet i Michigan.

Maria reste vidare från Boston till Upper Peninsula, Michigan.

År 1909 gifte hon sig med William A Oquist och dom ska ha fått åtminstone ett barn, en son som fick namnet Georg och kom att bli bortadopterat.

Förmodligen skilde sig Maria från William A Oquist - han kan ha avlidit också - och flyttade från Upper Peninsula, Michigan och hamnade så småningom i staden Dulth i Minnesota. Där gifte hon sig med William David Kunze (född 1891, död 1935).

Bröllopet stod förmodligen 1918 i samband med att sonen Kenneth William föddes (1918-1980). Paret fick ytterligare två barn; Neil och Phyllis.

Maken jobbade som lastbilschaufför och som skeppsskrivare (”ship clerk”) på företaget Culberton Fruit. Jag är osäker på om översättningen ”skeppsskrivare” är rätt men det handlade förmodligen om ett jobb som administration på fartyg som importerade eller fraktade frukt.

Äldsta barnet Kenneth William  kom att jobba som försäljare på Daugherty Hardware - gissar att det är en järnhandel - och han deltog i andra världskriget inom flottan. Han blev så småningom krigsveteran.

Kenneth William – alltså syskonen Haapaniemis kusin - gifte sig med Edna Ellen Hanninen (1918-1981) vars föräldrar var födda i Finland.

Hustruns far John William Hanninen föddes 1887 i Mikkeli och dog i Minnesota 1934. Fadern jobbade som gruvarbetare i en koppargruva i Minnesota. Modern som alltså också kommer från Finland, föddes 1896 i Sodankylä och dog i Minnesota 1985.

Phyllis kom att gifta sig med Stanley C Swensson och tillsammans fick dom dottern Gail. Hon är alltså syssling till oss kusiner.

Phyllis var gift ytterligare en gång med en man som vi än så länge bara vet efternamnet på. Han hette Kohlts.

Maria och David skilde sig så småningom och de tre barnen hamnade på barnhem där dom levde till dom växte upp.

Alla Marias fyra barn lämnades alltså bort.

Man kan bara fundera på hur hon hade det, det var förmodligen inget lätt liv hon levde där borta i USA. Kanske ångrade hon att hon for i väg…

Syskonen Haapaniemi har alltså åtminstone fyra kusiner där borta. En av dom, Kenneth William avled alltså 1980, 62 år gammal. Vad som hände med övriga, Georg och Phyllis vet vi inte mycket om…än…

Förutom namnet Maria Eufemia Kunze som hon förmodligen hade fram till sin död, förekommer även namnen Mary E Johnson, Marion E Johnson och Marion E Oquist.

Efternamnen Kunze och Oquist gifte hon sig till medan Mary E Johnson, Marion E Johnson förmodligen var ”amerikaniserade” varianter av hennes för- och efternamn. Efternamnet som hon då har efter sin far som hette Johan borde egentligen ha blivit Johansson men antagligen fungerade Johnsson bättre i USA.

Henry Gustafsson - konstnär

(publicerad 4 september 2018)

I december 1943 föddes Sven Henry Gustafsson i Fästad, Lofta församling i norra delen av Kalmar län. Henrys mor Gunhild Elisabeth var fyrmänning till Evert.

Henrys mormors mormor Maja Lisa Lundgren (1821-1907) är äldre syster till Everts farfars far Lars Peter Lundgren (1825-1901).

Vem var då Henry? Han var yngsta barnet till Gunhild Elisabeth Lindström (1918-2005) och Sven Erik August Gustafsson (1919-2014) och han hade en halvbror, Lars-Erik, och en helsyster, Gunhild Britt-Marie.

När han var grabb flyttade familjen till Överum där fadern arbetade som maskinformare och aducerare.

Sommaren 1968 gifte sig Henry med damfrisörskan Britt-Marie från Västervik och på 1970-talet bodde familjen på Rosenön i Dalarö socken där Henry var verksam som skulptör. Så småningom kom familjen tillbaka till Småland där han avled i augusti 2005. I "konstnärslexikonett amanda" kan man läsa följande:

"Bildkonstnär, skulptör, teknare. Född 1943 död 2005.

Signatur: HENRYG. Henry Gustafsson är sannolikt mest känd för skulpturen Lyftet vilken finns i en icke föraktlig upplaga. Den är så populär att den ibland kallas för Smålands Dalahäst och sägs symbolisera senigheten och viljan hos den småländska befolkningen. Förebilden till skulpturen är Henry Gustafssons egen far, Erik Gustafsson. Tennfigurerna tillverkades i samarbete med företaget Vimmerby Tenn i Vimmerby. Förutom Lyftet har Henry Gustafsson även gjort offentliga utsmyckningar, träsnideri, teckningar och oljemålningar. Henry Gustafsson var en folkkär konstnär. Han valde gärna motiv på temat människa och natur - där naturen alltid var större än människan. I Västervik finns det flera offentliga utsmyckningar signerade Gustafsson. Genombrottet - där ett fiskstim tillsammans lyckas bryta genom en mur - finns på Spötorget. En väggmålning på gamla Föreningsbankshuset är ett annat exempel.

Hans mest kända skulptur, Lyftet, får man dock åka till Vimmerby för att se. Den föreställer en senig man som lyfter en sten, som rimligtvis borde vara alltför stor för honom att lyfta.

Bild:Skulptur, "Lyftet", tenn och sten. 1989. Höjd ca 10 cm."

Hösten 2010 visades ett 50-tal konstverk ur Henrys produktion på Museet Näktergal i Vimmerby.

_____________________________________________________________________________________________________________

Herman är släkt med Asta via två vägar

(publicerad 26 december 2016)

Herman Kyrö som kom att arbeta som jordbruksarbetare föddes på Julafton 1897 i Suaningi som ligger strax öster om Korpilombolo. Den 24 april 1921 gifte sig Herman med Maria Julia Remenzeff från Korpilombolo. Hustruns morfar var handlaren Michael Wachrameijeff Remenzeff som någon gång i slutet av 1800-talet immigrerade till Sverige. Han var född i Archangelsk i Ryssland.

Hur var det då med det där om att Herman har två släktrelationer med Asta? Den rakaste och snabbaste vägen är att Hermans syster Hilda är Astas mormor.

Och den andra vägen då?

Jo. Hermans hustru som alltså var Maria Julia föddes 25 maj 1901. Hennes mormor mor var Christina Jonasdotter Hollsten från Suokola i Övertorneå församling. Hennes dotter tillika Maria Julias mormor hette också Christina. Fadern var okänd och året efter hennes födelse år 1846 gifte hon sig med Gustaf Isaksson Kuoppala Haapaniemi från Pirttiniemi. Ett av deras åtta barn, nummer sex i ordningen var Matilda som kom till världen 1856 och hon är Astas mormors mor.

Herman är alltså förutom Astas mormor Hildas lillebror även Astas mormors mor Matildas halvsyster Christinas dotterdotter Maria Julias make...

Klart som korvspad???

_____________________________________________________________________________________________________________

Kristina lämnade sonen i Sverige och for till Amerika

(publicerad 26 juni 2016)

Kristina föddes på Törnetorpet i Krejstad som ligger ca 10 km väster om Gamleby i Kalmar län. Våren 1899 gifte hon sig med arbetaren Carl Gustaf Lundgren från gården Blixhult i Blistena som ligger i norra delen av Kalmar län. Carl Gustaf är kusin till Everts farfar Emil.

I november 1899 föddes första barnet, sonen Erik Gustaf. Det blev inga fler barn. Maken avled i lungsot sommaren 1900. Sonen var då endast 7 månader gammal. På senhösten samma år flyttade Kristina med sonen hem till hennes föräldrarhem, Törnetorpet i Krejstad. Knappt tre år senare, i maj 1903 emigrerade Kristina till Nordamerika. Sonen lämnade hon kvar hos föräldrarna i Småland.

Varför lämnar man en 4 år gammal son i Sverige och far till Amerika? Kanske var tanken att sonen skulle komma efter senare. Så blev det dock inte. Morföräldrarna tog hand om barnbarnet och tog honom till sin fosterson. Erik Gustaf växte upp och kom att arbeta på sågverk och även som cementarbetare.

Vad vi vet förblev han ogift. Erik Gustaf avled 11 april 1981 i Gamleby 81 år gammal. Han begravdes på Gamleby kyrkogård.

Om moderns vidare öden vet vi ingenting. Spåren försvann den dag år 1903 då hon lämnade Sverige. Är det någon som vet mer?

_____________________________________________________________________________________________________________

Astas syssling var granne på Österängen...

(publicerad 5 maj 2016)

I september 1915 föddes Johan Gunnar Haapaniemi i Kiruna. Föräldrarna var Johan Pettersson Haapaniemi och Johanna Matilda Zakrisdotter Hietala. Fadern hade en kusin som hette Hilda Maria och i februari 1899 gifte hon sig med Isak Benjamin Rantapää från Pirttiniemi. Hilda och Isak är Astas morföräldrar.

Johan Gunnar är alltså Astas syssling. Men vad hände med honom ?

- Vi vet att han arbetade som gruvarbetare i Kiruna på 1940-talet.

- Vi vet också att han bytte efternamn till Frejdestedt.

- Vi tror oss veta att han förblev ogift. Han var i alla fall ogift vid sin död.

- Vi vet att han vid sin död i september 1964 bodde på Birger Jarlsgatan 23 i Jönköping men vi vet inte varför han hamnade där.

Året då Johan Gunnar avled hade Asta sedan 11 år tillbaka bott med sin familj på Duvgatan 3B som ligger på samma område, Österängen. Det var ca 600 meter mellan deras respektive bostäder men förmodligen var dom inte medvetna om varandras existens.

Astas son Rolf bodde vid sin död 1998 på samma adress som Johan Gunnar. Huset på den adressen är 10 våningar högt och har ca 60 lägenheter....kanske var det samma lägenhet dom bodde i....kanske...

Asta bodde med sin familj vid A och Johan Gunnar bodde vid B.

Johan Gunnar gravsattes på Kiruna kyrkogård i juni året efter sin död.

_____________________________________________________________________________________________________________

Olof gifte sig med en 34 år yngre kvinna

(publicerad 25 dec 2014)

Olof föddes i Björkelund, Eds församling i Kalmar Län 19 december 1767. Föräldrarna var Peter Larsson född 1728 och Ingeborg Olofsdotter född 1727.

Under sina aktiva år arbetade Olof som skräddare och skeppare och senare försörjde han sig och sin familj med det som torpet hemmavid gav.

År 1790 gifte han sig med pigan Maja Svensdotter. Paret fick tre barn tillsammans. Sommaren det år då Maja skulle fylla 69 år drabbades hon av gastrisk feber vilket är någon form av magåkomma. Hon avled i augusti 1828.

Olof träffade en ny kvinna. Caisa Lena Andersdotter Blyman från Blistena. Hon var 34 år yngre än Olof. Tillsammans fick dom fyra barn födda under åren 1829 till 1838.

Olof förblev födelsebyn trogen och levde sitt liv där fram till sin död 1845. Han efterlämnade en ung hustru, endast 44 år gammal, sex barn, nio barnbarn och ett barnbarnsbarn. Dödsorsaken var ålderdomsbräcklighet. Han skulle fylla 78 år två dagar senare och yngsta barnet hade nyligen fyllt sju år.

Olof var Everts farfars farfars far.

_____________________________________________________________________________________________________________

Lisa blev 53 år - 12 av dessa var hon med barn

Lisa eller Elisabeth Margaretha Henriksdotter som hon egentligen hette är en släkting till Asta på långt håll. Lisas storebror Isak var far till Johanna. Hon i sin tur var fostermor till Astas far Emil.

År 1840 föddes Lisa på Hannu kronohemman i Jänkisjärvi. Hon var det elfte barnet i en skara på tretton. Far var bonden Henrik Isaksson och mor var Anna Caisa Michelsdotter.

När Lisa var 23 år gammal gifte hon sig med bonden Johan från Kuivakangas. Året efter kom första barnet, sonen Johan. Han blev bara 9 månader gammal. Pojken avled i oktober 1864. Därefter kom barnen i tät följd. Under åren 1864 till 1885 födde Lisa 16 barn. Åtta av dom avled innan tre års ålder.

Nummer 13 i ordningen, Gustaf Wilhelm blev 17 år. Han avled 1897 av lungsot.

Tre av barnen, Hilda, Carl och Johan, emigrerade till Amerika. Hilda hittar vi i passagerarlistan för ångfartyget Romeo som avgick från Göteborg 12 juni 1889. Första etappen gick till Hull i England. Slutdestinationen var New York.

Vi tror att ytterligare ett av syskonen, Oskar, också drog till Amerika men det är inte bekräftat. Två av barnen blev kvar i Tornedalen, dottern Greta Wilhelmina som blev 72 år och sonen Jacob som skulle fylla 93 år strax efter sin död.

Familjen levde och verkade på Perä kronohemman i Kuivakangas strax norr om Övertorneå där Lisa avled sommaren 1893 endast 53 år gammal.

Maken Johan gifte sig på nytt. Året var 1895 och den nya kvinnan var Brita Maria från Finland. Hon avled av lungsot knappt två år senare.

Sista spåret av Johan är daterat nyårsafton 1900 då han flyttades till boken över obefintliga. Där hamnar man om vistelseorten är okänd. Förmodligen drog även han till Amerika. Han var då 61 år gammal.

_____________________________________________________________________________________________________________

Amanda hamnade i Jokkmokk

År 1885 föddes Amanda Haapasari i Jierijärvi strax norr om Korpilombolo. Far var murare och hette Oskar och mor hette Josefina.

När Amanda var 20 år gammal flyttade hon till Kouka i Jokkmokks föramling där hon arbetade som piga. Året efter, 1906, träffade hon Valfrid från Vilhelmina. Paret gifte sig i augusti samma år och tillsammans fick dom sju barn. De två förstfödda, Signe Viktoria och Irma Henrietta föddes i Kuoka.

År 1908 flyttade familjen till Elfsliden som också ligger i Jokkmokks församling. Där föddes barn nummer tre, fyra och fem. Det första av dessa tre var Berta Matilda född 1909. Övriga två var Viktor (1910) och Hjalmar (1912).

1913 lämnade familjen Elfsliden och flyttade vidare till Skogstorp i Elvsbacka. Vi är fortfarande kvar i Jokkmokks församling. Här föddes de två sista barnen, Valentin (1914) och Nanna Alvina (1915).

Hur är då Amanda släkt med oss?

Amandas mor Josefina avled på i augusti 1893. Pappa Oskar träffade Matilda Uusitalo från Pirttiniemi. Matildas mor hette Maria Johanna Persdotter. Fadern var okänd. Mamman träffade Nils Petter Johansson Rantapää född 1847 och tillsammans fick dom åtta barn som kom till världen under åren 1869 till 1890.

Ett av dessa barn var Isak Benjamin Rantapää född 1878 och han i sin tur är far till Astas mor Hilma.

Hilmas farmor Maria Johanna född 1846, var mor till Amandas fostermor Matilda (f 1866 i Pirttiniemi).

Amanda är Astas mormors fars halvsysters Matildas fosterdotter.

Hur det gick för Amanda vet vi inte ännu. Gissningsvis blev hon kvar i Jokkmokks församling. Vi tror oss veta att det förstfödda barnet Signe Viktoria som föddes i mars 1906 lämnade födelseorten och hamnade till slut i Bromma där hon avled 1987.

_____________________________________________________________________________________________________________

Evers svåger Ernsts far omkom i en gruvolycka

I maj år 1927 omkom Ernsts far Karl Gustav Hed i en gruvolycka i Herräng, Häverö församling i Stockholms län. Bara ett drygt halvår tidigare hade mor Erika Agata avlidit av magtumör.

Vid tiden för dessa tragiska händelser bestod familjen Hed av sju personer. Far, mor och fem barn födda under åren 1906 till 1921. Ernst var yngst. Han föddes i november 1921. År 1953 gifte sig Ernst med Everts syster Ingrid. Paret fick tre barn. Thomas, Karin och Roger.

Ernst avled av cancer 1976 endast 54 år gammal. Familjen bodde då i Hässelby, Stockholm.

Ernsts far Karl Gustav som så tragiskt omkom 1927 var född i Västmanland. Platsen för födelsen var Björktorp i Sotbo, Skinnskattebergs församling. Karl Gustav var mellanbarnet i en skara på sju syskon. Karl Gustav hette Lindgren från början. Namnet Hed kom senare. Förmodligen i samband med att han blev soldat. Det finns ett sammhälle några mil söder om Skinnskatteberg som heter Hed. Möjligen var det här som Karl Gustav verkade som soldat. Gruvarbetare blev han senare när han kom till Herräng i Uppland.

Till Herräng kom han i mars 1913. Familjen bestod då av far Karl Gustav, hustrun Erika Agata samt barnen Karl Evert (1906-1972) och Edit Agata (1908-1985). Övriga barn, dottern Elsa Teresia (1913-2009) och Erik Vilhelm (1918-1991) föddes i Herräng.

Ernst var Everts svåger.

"Herräng är en tätort i Häverö socken, Norrtälje kommun i Stockholms län, belägen cirka 52 km norr om Norrtälje. Herräng, som ligger vid Singöfjärden, är ett gammalt brukssamhälle där järnmalmsbrytning inleddes på 1500-talet och avslutades på 1960-talet. Från gruvdriften finns vissa spår, främst i form av vattenfyllda gruvhål. Kvar finns även en stor slagghög på flera hektar, väl synlig från hamnen. Marken vid gruvfälten är annars numera till största delen avstyckad till sommarstugetomter. "

Källa: Wikipedia

Hyttan vid järnverket i Herräng omkring 1907.

_____________________________________________________________________________________________________________

Everts far hade en halvsyster som for till Nya Zeeland...

(eller var det Australien?)

Everts far Gustaf hade en halvsyster som hette Hulda Fredrika. Hon föddes i Aner, Boge församling strax utanför Slite 1 december 1884. Fadern var okänd.

Tre år efter Huldas födelse gifte sig mor Vendla Maria Kristina med Everts farfar Emil. Bröllopet stod i Lärbro på norra delen av Gotland.

Familjen växte och ytterligare fyra barn kom till världen, bl a Emil som föddes i november 1896.

Hulda flyttade med familjen till många olika orter på ön men 1896 endast 12 år gammal lämnade hon familjen och hamnade hos skräddare Salomon Johan Fredrik Karlqvist i Broa, Halla socken. Enligt kyrkoböckerna blev hon skräddarens fosterdotter.

Huldas flyttande fortsatte. Hon hamnade bland annat i Dukne, Kakhuse och senare tillbaka hos modern i Stenstugårds i Viklau och så småningom vidare till Stenstu i Endre församling. Året är nu 1907. Ett knappt år senare, 12 december 1908 lämnade Hulda Sverige. Varthän är inte helt klarlagt. I kyrkoböckerna står det att hon flyttade till Nya Zeeland / Australien. Det är ju viss skillnad mellan dessa båda länder. Man kan undra var hon hamnade och vilket liv hon fick. Hulda skulle fylla 24 år senare på året då hon lämnade Sverige.

_____________________________________________________________________________________________________________